Titel:
Richard Hughes (1900-1976) blev mycket känd
genom sin debutroman A High Wind in Jamaica, 1929. Han förhastade
sig inte med nästa roman, In Hazard; den kom först 1938. Intervallerna
blev allt längre. The Fox in the Attic från 1961 inledde hans
romancykel The Human Predicament, och fortsättningen kom med The
Wooden Shepherdess 1973. Av en planerad tredje del publicerades tolv kapitel
först drygt tjugo år senare. Att han gav ut bara fyra romaner
under fyrtiofyra år skulle kunna tyda på att han inte var
särskilt flitig vid skrivmaskinen. Så var det inte, tvärtom
skrev han ihärdigt dag efter dag, år ut och år in, utan
att någonsin slänga något. Hans manuskript och anteckningar
finns numera i The Lilly Library, Bloomington, Indiana, en hekatomb av
papper. Föreliggande studie grundar sig på djupdykningar i
det arkivet, och på forskning i hans korrespondens med londonförlaget
Chatto & Windus, som nu förvaras i universitetsbiblioteket i
Reading.
Hughes' historiska romanserie The Human Predicament utspelar sig i fyra
länder under mellankrigstiden: England,Tyskland, USA och Marocko.
Enbart de tyska kapitlen behandlas i denna studie som intresserar sig
för deras faktiska bakgrund, särskilt de två episoder
som de båda romanerna kulminerar i: Hitlers misslyckade Putsch i
München den 8-9 november 1923, och De långa knivarnas natt
kring 30 juni 1934 då ledarna för SA mördades. Hughes
listade kortfattat en del av sina källor, till vetgiriga läsares
fromma, men långt ifrån alla. Här har den förteckningen
utökats väsentligt. I fjorton kapitel detaljgranskas femton
av hans källor: familjen von Aretin i Bayern som han var avlägset
släkt med; Goronwy Rees, en av hans walesiska vänner; preussaren
Ernst von Salomon; en viss kapten Götz som skymtar i den tidiga nazimens
utkant; August Kubizek som var Hitlers ungdomsvän i Linz och Wien;
tre medlemmar av münchenfamiljen Hanfstaengl; den engelske journalisten
Sir Philip Gibbs; de tre
historikerna John Wheeler-Bennett, Elizabeth Wiskemann och William Manchester;
samt tre som var aktivt inblandade i det historiska skeendet i Tyskland
under dessa år: Walter Schellenberg, Kurt G. W. Ludecke, och Otto
Strasser.
Avhandlingens femtonde kapitel handlar om Hughes och den tyska bokmarknaden,
och det sextonde om hans planer för fortsatta delar i serien, och
om de få avsnitt av fortsättningen som gavs ut posthumt 1995.
En exkurs i slutsummeringen berör Hughes' försök att skapa
en övertygande romanfigur av Hitler, och det kritiska gensvar hans
ansträngningar väckte. Avhandlingens berättartekniska övervägandena
har dragit nytta av några narratologiska begrepp hos Gérard
Genette, via Shlomith Rimmon-Kenan. Richard Hughes' dotter Penelope Minney
har generöst gett avhandlingsförfattaren lov att citera fritt
ur den otryckta litterära kvarlåtenskapen, ett tillstånd
som tacksamt utnyttjats.
Ivo Holmqvist, fil. dr., professor i skandinavisk litteratur
Vakgroep Scandinavistiek en Noord-Europakunde Universiteit Gent
